Stormigt långpass.

Idag var det tänkt att få in veckans långpass, planen var 3 timmar. Klart kortare än några andra från klubben som siktade på 16 mil. Vis av erfarenhet så vet jag att mina knän inte tål så lång belastning utan att de följande veckors träning blir lidande.
Att det var soligt underlättar alltid när man ska ut på långpass. Första delen av passet var det bara jag och min egen skugga som körde en kortare runda innan jag eventuellt kunde ansluta med några andra cyklister.

Jag och min skugga

Jag och min skugga

Två gånger under denna korta sväng runt lillpite blåstes jag rätt ner i diket. Byig vind kan verkligen ställa till det för oss cyklister. Som tur var så var det ner i diket jag blåstes, för att blåsas mitt ut på vägen är inte roligt. Min farten var ibland nästan ner på ensiffrigt när vinden var som värst.

Väl tillbaka på väg mot svensbyn så blev jag ikappkörd av några fler från klubben. Följde med dem till blåsmark, men eftersom de tänkte ta vägen över jävre och det skulle ta för lång tid för min egen plan så avvek jag mot hortlax.

Det snabba gänget.

Det snabba gänget.

Mötte efter en kort bit fler cyklister som hade vågat sig ut i vinden. Kurt och Angela var på väg åt andra hållet och skulle köra via  stockbäcken och lillpite för att sedan köra mot piteå. Detta passade mig perfekt. Roligare med sällskap än att cykla själv.

Kurt och Angela i kamp mot vinden.

Kurt och Angela i kamp mot vinden.


Sträckan svensbyn-stockbäcken har aldrig varit så jobbig med den motvinden som vi hade idag.

På det stora hela så har det varit en bra dag i sadeln, totalt 2tim 46min, och 47,7km.

Nu är det dags för helgstädning av huset.